​Kraftig ökning av mord på kvinnor 2018 – Roks kräver krafttag

Bakom siffrorna döljer sig också barn som har förlorat sin mamma. Föräldrar som mist sin dotter. Vänner en vän. Samtidigt som vi sörjer alla dessa kvinnor ser vi på samhällets oförmåga att adressera mäns våld mot kvinnor med flammande ilska. Att 22 kvinnor får mördas, nästan två i månaden, är oerhört.

Bara det att statistiken inte har varit indelad på så sätt att det säkert går att säga hur siffrorna sett ut för dödligt våld i nära relationer fram till 2017 säger något om samhällets arbete för att förstå och stoppa detta våld. Och, vad är det vi ska stoppa? Dödligt våld är inte en genre. Det är våld där utgången blev fatal. Många gånger klarar sig kvinnan för att hon slogs, för att hon sprang, för att hon hade tur. I ljuset av de senaste dagarnas samtal om vilka konsekvenser våld kan ha för en kvinna som utsätts vet vi att mäns våld inte har några enkla etiketter. Döden är en följeslagare för allt för många kvinnor, och deras barn.

Ändå har kriminologer länge talat om dödligt våld som en särskild sorts våld, och samtidigt gärna framhållit detta speciella vålds sällsynta karaktär. Politiken på området har successivt sedan 00-talets mitt bytt ord på det som sker från mäns våld mot kvinnor till ”våld i nära relationer” och varken socialtjänst eller rättsväsende har erforderlig kunskap för att hantera det våld de möter. Den feministiska kunskap som byggde Sverige som ett land i absolut framkant i arbetet mot mäns våld mot kvinnor har därtill bytts ut mot en räcka separata ”jämställdhetsprojekt” vars utvärderingar få har sett, begreppet ”mäns våld mot kvinnor” nämndes inte ens i det program om 73 punkter för politiken som S och MP gjorde upp med C och L om.

Vi accepterar inte det. Ingen borde acceptera det!

Roks kräver:

  • att medel avsätts för skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn, och att kvinnor verkligen ges ekonomisk och praktisk möjlighet att lämna en våldsam man innan det blir för sent,
  • att samhällets insatser bärs av kunskapen om att kön och våld är sammanlänkat,
  • att politiken mot mäns våld mot kvinnor utformas så att mansvåldets utbredda omfattning och dess komplexa karaktär lyfts fram,
  • att socialtjänsten ska ha grundläggande kunskaper om kvinnors och barns oerhörda utsatthet när mannen/pappan utövar våld, och ges verktyg för att skydda mot detta våld,
  • att rättskedjans aktörer ges adekvata kunskaper i, och resurser att se, utreda och bedöma mäns våld mot kvinnor,
  • att spretiga och kostsamma satsningar på projekt om ”jämställdhet” byts ut mot ett massivt stöd till det vi vet fungerar, som kvinnojourers arbete med att stötta, stärka och skydda kvinnor och barn från mäns våld.

Varje år den 25 november – FN:s internationella dag mot mäns våld mot kvinnor – hedrar Roks de kvinnor som mördats av närstående män. År 2018 har 22 kvinnor förlorat sina liv i mäns dödliga våld. Roks tänker på Titan, grundämnet med nummer 22 i det periodiska systemet, för att symbolisera dessa kvinnor. Titan är starkt, lätt och har en exceptionell motståndskraft mot att rosta. Det är så vi känner våra kvinnor. Det är så vi för vår kamp, när surt regn faller över Sverige. 

Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, är den enda riksorganisationen i Sverige som jobbar bara för och med kvinno- och tjejjourer. Organisationen är partipolitiskt och religiöst obunden med omkring 100 medlemsjourer som ger stöd och skydd åt kvinnor, tjejer och barn som utsatts för mäns våld, samt åt kvinnor i lesbiska relationer.  Roks uppgift är att tillvarata jourernas gemensamma intressen och stötta dem i deras viktiga arbete. Roks har även ett opinionsbildande syfte och arbetar utåtriktat med att synliggöra den verklighet som våra jourer möter.