Den svenska nazismen är förfasande nog på frammarsch. Det syns inte minst genom frekventa demonstrationer och närvaro vid större politiska evenemang. Nordiska Motståndsrörelsens (NMR) medverkan vid årets Almedalsvecka är ett graverande exempel. Flera av våra medsystrar; tjejjourer, nätverk och kvinnoförbund, har valt att stanna hemma på grund av rädsla. Vi är många inom kvinnorörelsen som menar att demokratin är hotad när nazister tillåts delta och sprida hatiska budskap på gatorna. Vi accepterar inte att våra medsystrar tillåts skrämmas till tystnad.

När arrangörer väljer att godkänna deltagare med nazistisk värdegrund samt historik av att bruka våld bör åtminstone de organisationer som därmed känner sig hotade få möjlighet till skydd för att våga vara på plats. Mot bakgrund av NMR:s deltagande i Almedalen har vi därför ställt frågan till regeringen om de ämnar vidta åtgärder för att skydda organisationer och individer som på grund av detta inte vågar delta. Hittills har tystnaden från regeringen varit öronbedövande i denna fråga.

Yttrandefriheten är grundlagsskyddad och central i vårt samhälle. Yttrandefriheten är dock inte absolut. Begränsningar förekommer i lag t.ex. i straffrättsliga bestämmelser om förtal och hets mot folkgrupp. Det är tillexempel därmed brottsligt att sprida uttryck för nazism och nazistisk ideologi. Normalstraffet för hets mot folkgrupp är fängelse. På 1990-talet var det nästintill omöjligt för rasistiska och nazistiska organisationer att få demonstrationstillstånd i Sverige. Trots det så har det numera blivit allt vanligare att nazister får tillstånd att marschera och synas med sina budskap på offentlig plats. Samtidigt är lagstiftningen densamma som på 1990-talet.

Utöver befintlig lagstiftning finns stöd av en FN-konvention och en domstolspraxis från 1996 som kan begränsa nazistiska och rasistiska rörelser. Uppenbarligen är dock både befintlig lagstiftning och praxis otillräcklig när nazistiska organisationer beviljas tillstånd att hålla allmän sammankomst i hjärtat av det demokratiska samtalet, Almedalen. Vi anser därför att det är hög tid för regeringen att tillsätta en utredning som utreder utvidgade möjligheter att neka rasistiska, nazistiska och andra våldsbejakande organisationers rätt till demonstrationstillstånd.

Det är väl känt att feminister är några av de grupper som står högt upp på nazisternas hatlista. Att stå upp för kvinnors rätt till självbestämmande och att kämpa mot mäns våld mot kvinnor är frågor som får nazister att se rött. Är du feminist och har utländsk bakgrund riskerar du att vara än mer i farozonen på grund av rasism.

Den feministiska rörelsen har ofta tvingats stå ensam, i kampen för kvinnors rösträtt, aborträtten och sexköpslagen. Ofta med argumentet att detta är kvinnofrågor, trots att det handlar om mänskliga rättigheter. Kampen mot nazism är inte en kvinnofråga utan en fråga om alla människors lika värde.

Som feminister är det viktigt att vi står enade, oavsett vilken inriktning vi identifierar oss med. I den här frågan är vi medsystrar - feminister mot nazister. Alla vänner av demokrati borde höja rösten för att säkerställa kvinnorörelsernas trygghet och möjlighet att vara på plats under Almedalsveckan. Vi kan inte acceptera att nazister deltar på bekostnad av vår säkerhet.
 

Zozan Inci, ordförande Roks

Sofia Jarl, förbundsordförande Centerkvinnorna

Louise Lindfors, förbundsordförande Fredrika Bremer förbundet

Gudrun Schyman, partiledare för Feministiskt initiativ

Victoria Kawesa, partiledare för Feministiskt initiativ

2017-07-03