Hurra och en liten hyllningsfanfar till regeringens satsning i vårbudgeten på bland annat kvinno- och tjejjourer. Men inget tack! Inte än i alla fall. För ett tack krävs det att politikerna verkligen lyssnar på Roks Vi vill ropa ”hurra!” Ja, det tänker vi faktiskt göra även om det kan betyda att vi tar ut glädjen i förskott. Regeringen skryter om hur #metoo gjort avtryck i vårbudgeten. I förra veckan avslöjades det att kvinno- och tjejjourerna kommer att få ytterligare 50 miljoner kronor. Dessutom läggs det pengar på att öka kompetensen om mäns våld mot kvinnor och tjejer på fyra olika områden; polisen, socialtjänsten, skolan och arbetslivet. 
Klart det är värt ett ”hurra”. Men tacka kommer vi att avvakta med. Först måste vi se att regeringen verkligen kavlar upp ärmarna och förverkligar de fina orden. För vi har varit med förr och vet att guld och gröna skogar mycket väl kan omgärdas av byråkratiska snår. 

Givetvis behövs mer pengar, särskilt med tanke på att kraven höjs på kvinnojourer med skyddade boenden. Men för att våra kvinno- och tjejjourer verkligen ska kunna dra nytta av dessa medel behövs långsiktigheten och enkelheten. Många av Roks medlemsjourer har enbart någon eller ett fåtal anställda – i övrigt går jourerna helt runt på ideellt arbetande kvinnor och tjejer. De resurserna ska inte behöva läggas på krångliga ansökningar som måste fyllas i årligen. Blanketter som dessutom inte är anpassade för den verksamhet som våra kvinnojourer och tjejjourer har. Vi ser att jourer som får avslag eller tilldelas en bråkdel av de sökta medlen ofta bara skiljer sig på en punkt från jourer som beviljats mycket pengar: de har misslyckats med att skriva ansöka exakt så som myndigheten vill. 

Långsiktighet för jourerna skulle vara att veta att de har medel i exempelvis fyra år – så att de istället skulle kunna lägga tid och energi på att stötta våldsutsatta kvinnor och tjejer. Det är långsiktighet i praktiken. Sedan januari sitter en utredare på Socialdepartementet och ser över formerna för stödet till jourer. Vi hoppas verkligen att utredaren lyssnar på oss.
När det kommer till skolans värld gläds vi åt att regeringen insett att sexuella trakasserier i skolan är allvarliga, och därför tillsätter 50 miljoner kronor för att utbilda lärare i att prata om sex- och samlevnad. Det förebyggande arbetet måste börja tidigt och handla om att lära flickor och pojkar om lyhördhet och ansvarsfullt beteende. Men för att förstå grunderna till sexuella trakasserier och nedvärderande syn på flickor och tjejer så måste vi se var barnen kan få denna syn ifrån. Här finns en tydlig koppling till pornografin, dess kvinnoförakt och hyllandet av sexuellt våld. Så länge som barnen matas med denna propaganda kommer de sexuella trakasserierna att fortsätta.
En satsning mot sexuella trakasserier i skolan borde därför börja med att utreda hur skolorna skulle kunna bli porrfria miljöer.

Utöver skolorna har regeringen också insett att både polis och socialtjänst behöver större kompetens i dessa frågor. Polisen får 200 miljoner, men i den summan ingår terrorbekämpning. För att inte satsningen här ska utmynna i tumvante behöver pengarna öronmärkas tydligt. 
Här är Roks lista över vad som bör göras med pengarna. Till partierna i valrörelsen säger vi ”Sno den gärna”:

• Långsiktig satsning på kvinnojourerna och tjejjourerna.
• Öronmärk resurser i potten till polisen för sexualbrottsutredningar och tillsätt specialistgrupper för sexualbrott i alla polisdistrikt.
• Gör skolor, arbetsplatser och offentliga verksamheter till porrfria miljöer.
• Tillsätt en utredning som tar fram förslag på hur vi ska kunna begränsa distributionen av pornografi.

Zozan Inci
ordförande Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Debattartikel publicerad i Dagens samhälle den 16 april 2018