Under hösten beslutades om ett antal reformer som förändrar villkoren för stödet till våldsutsatta kvinnor och barns på djupet. Reformerna drar undan mattan för de ideella kvinnojourerna att verka, att erbjuda kvinnor och barn ett stöd baserat på jourkunskap och kvinnors och barns rätt att ses som aktörer i sina egna liv. Omsorger om den våldsutsatta framhålls vägleda reformerna men i praktiken fållas stödet till kvinnor och barn in i system som sedan länge visat sig inte klara av att se och agera mot män/pappors våld.Roks kämpar för kvinnors och barns rätt till liv fria från mäns våld. Roks kämpar för den ideella kvinno- och tjejjoursrörelsen, som fredar denna rätt. Nedan hittar du Roks ståndpunkter. Tveka inte att höra av dig om du vill veta mer!
Att förslaget om att frånta skyddssökande kvinnor beslutanderätten över sina barn ska dras tillbaka.
Med den nyss antagna budgetpropositionen antogs förslaget att barn till kvinnor som kommer till en kvinnojour eller annat skyddat boende ska omhändertas enligt ett LVU-liknande förfarande, om inte pappan går att få tag på eller om han inte godkänner att barnen bor på jouren med mamman. Socialnämnden ska sedan besluta var barnen ska bo. Alla syskon ska prövas individuellt, omprövning ske kontinuerligt och möjlighet för pappan att överklaga är en del av systemet.
Mamman som utsätts för våld av pappan gör allt hon kan för att värna sina barn. De kommer inte att riskerar att barnen tas ifrån dem. Det är ofta en skräck hon flyr ifrån, något mannen har hotat med, att hon ska bli av med sina barn.
Förslaget att socialtjänsten ska omhänderta barnen och besluta var de ska bo reser därmed en oacceptabelt hög tröskel mellan kvinnan och samhället, som ska skydda henne. Vi ser redan idag att socialtjänsten skiljer på syskon, inte ger barnen plats på jouren utan i hemmet med pappan – då ”risken för våld i hemmet är borta när mamman flyttat till kvinnojouren”. Det nya förslaget kommer med all säkerhet att fortsätta denna trend och göra det svårare för utsatta kvinnor att söka hjälp.
Föreslagna förändring kan med stor visshet antas minska antalet barn som får bo med sin mamma på jouren. Det i sin tur gör att kvinnor hålls kvar i mannens våld och utsatthet tillsammans med sina barn. Reformen försvagar mammors möjligheter att självständigt ta beslut att förändra sin och sina barns situation samtidigt som den utökar den våldsutövande pappans inflytande.
Kvinnor söker sig självmant till jouren eller hänvisas dit av socialtjänsten. Jouren bedömer om hennes behov kan mötas och om hon kan bo på jouren enligt ordningen ovan. Kvinnojouren fakturerar staten och kommunen med halva kostnaden var för hennes och barnens boende och vistelse på jouren, som inkluderar stödsamtal och övrig stöttning, på det sätt som våra kvinnojourer arbetar. Utöver detta ges föreningsbidrag för övrig föreningsverksamhet och statsbidrag för utbildning och opinionsbildning. Om pappan motsätter sig att barnen bor på jouren med mamman sker ett omhändertagande och hon ges automatiskt interimistisk ensam vårdnad, så att skolgång och hälso- och sjukvård kan garanteras barnet. Alternativt stiftas lag som gör att pappans rätt att neka barnet skolgång och hälsovård upphävs i erforderliga delar. Dessa förslag baserar sig på hur jourer i Danmark täcker sina kostnader och på hur flera Roks jourer redan arbetar idag vad avser mottagande av kvinnor och barn.
Att regeringen ska undanta ideellt driva kvinnojourer från de regelverk om tillstånd som beslutats.
Det nuvarande förslaget har uppkommit efter behov av kontroll av privata aktörer, vilka idag kan vara vilka som helst. Regleringarna och kraven tar inte sikte på jourernas kvaliteter utan ramar in mät- och räkningsbara aspekter som lika ofta missar som träffar målet. Varför ska våra jourer in i system som förminskar och försämrar dem? Vi har skyddat och stöttat kvinnor och barn i mer än fyrtio år undan mäns våld. Vi vet att våra metoder behövs och är verkningsfulla. Dessa metoder bygger på kvinnors ideella och fria stöd till andra kvinnor inom den ram av kunskap och kontroll som vår rörelse har byggt, en ram som är större och kunnigare än den samhället mäktar att erbjuda och samtidigt billigare. Värna de ytorna! Värna vårt stöd. Det kan inte fållas in i regelverk som gör business och myndighetsutövning av oss. Det är ni, samhället och marknaden, som verkar inom de ramarna. Roks jourer ger kvinnojoursklunskap. Det är kunskap som är tillkommen, utvecklad och fortsatt behövd för att de ramar ni nu vill ska omsluta oss inte gör sitt jobb. Freda och bygg på oss, istället för att bygga bort oss!
Roks anser att det finns behov av olika stöd- och skyddsformer. Våra kvinnojourer är lågtröskelverksamheter för kvinnor med eller utan barn, där hotbilden kan hanteras av en ideellt verkande rörelse och där medicinska eller psykiska besvär inte är framträdande hos kvinnorna. Våra jourer fyller en extremt viktig funktion som en fristad från våld och som en plats där kunskap och kvinnors röster leder verksamheten. Vi är ovärderliga, just i kraft av vår självständighet! Värna oss och låt oss finnas i den viktiga fåra vi har identifierat med den kunskap vi har skapat. Staten bör axla ansvaret för att kvinnojourernas boenden finansieras. Detta kan ske genom öronmärkta pengar till kommunerna förenat med krav på kommunerna att ta ett med staten delat ansvar. Istanbulkonventionen föreskriver att de ideella krafterna ska ges bästa förutsättningarna för att fylla sin uppgift.
Att samhällets syn på våldsutsatta kvinnor ska förändras från hjälplösa och vårdkrävande offer till vuxna och självgående kvinnor med egen initiativförmåga.
Samhällets syn på den våldsutsatta kvinnan har förändrats vilket märks i hur stödet idag utformas. Allt mer stöd fokuserar på vård och behandling och stöd fokuserar också på ”personsäkerhet”. I den nya bilden nekas kvinnor stöd att flytta till en jour om de inte är dödshotade och säkerhetsfokuseringen väver också in kvinnorna i en tanke om sårbarhet och svaghet, som gör henne till objekt för de insatser som ges.
Vårt sätt att arbeta bygger tvärt om på hennes kraft och hennes förmåga att vara aktör i sitt eget liv. Jouren går bredvid och ger henne rum att hitta sin väg, sin kraft och styrka, för att ta sig ur sin situation. Vi stöttar kvinna till kvinna, tjej till tjej och det är frånvaron av professionalism som verkar så starkt.
Vi har sett genom fyrtio år hur kvinnor genom att spegla sig i andra kvinnor får egen insikt om den nedbrytningsprocess de har levt i. Hon får syn på sin vanlighet. Hon får gradvis fatt i insikten att våldet inte, som han sa, var hennes fel för att hon var så speciell, dålig och fel. Hon möter istället andra kvinnor som hört samma nedsättande ord, levt under liknande våldsamma villkor. Skammen och skulden lättar i dessa möten, det har vi många decenniers erfarenhet av med tiotusentals möten med kvinnor i våra jourers verksamheter.
Fyra gånger om året kommer Roks tidning Kvinnotryck med 28 sidor feministiskt pepp. För Roks jourkvinnor och jourtjejer är tidningen gratis. För privatpersoner kostar tidningen 160 kr/år och för organisationer är priset 240 kr/år.
En relation som innehåller våld börjar ofta bra. Om du upplever att din partners personlighet förändrats sedan ni inledde er relation, humöret blir sämre, partnern blir allt mer missnöjd och kontrollerande bör du vara uppmärksam.
Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, är den enda riksorganisationen i Sverige som jobbar enbart för och med kvinno- och tjejjourer. Organisationen är partipolitiskt och religiöst obunden med drygt 100 medlemsjourer som ger stöd och skydd åt kvinnor, tjejer och barn som utsatts för mäns och killars våld, samt åt kvinnor i lesbiska och bisexuella relationer.
Roks uppgift är att tillvarata jourernas gemensamma intressen och stötta dem i deras viktiga arbete. Roks har även ett opinionsbildande syfte och arbetar utåtriktat med att synliggöra den verklighet som våra jourer möter.
