Uteblivna statsbidrag slår hårt mot kvinno- och tjejjourer

Idag, den 3 december, är det dags för Sveriges kvinno- och tjejjourer att på nytt ansöka om öronmärkta statsbidrag hos Socialstyrelsen, pengar som är livsviktiga för jourernas överlevnad. Men frågorna i ansökningsblanketterna är svårtydda, vilket gör det svårt för kvinno- och tjejjourerna att svara på det sätt som förväntas, vilket kan få ödesdigra konsekvenser. Dessa bidrag är nämligen av yttersta vikt för att säkerställa jourernas överlevnad och möjlighet att ta emot våldsutsatta kvinnor, tjejer och barn i behov av stöd och skyddade boenden.

    I somras fick  Sveriges kvinno- och tjejjourer för första gången ansöka om 25 miljoner öronmärkta miljoner i statsanslag. Men trots att pengarna var vikta till just denna verksamhet, betalades ändå 10 miljoner inte ut! Orsaken var krångligt utformade ansökningsblanketter som många jourer misslyckades med att fylla i korrekt. Vad hände med dessa pengar?

   Regeringen har öronmärkt totalt 425 miljoner kronor mellan år 2015 och 2019 till kvinno- och tjejjourernas livsviktiga arbete, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Problemet är alltså att inte alla dessa pengar hamnar där de hör hemma pga felaktigt ifyllda ansökningsblanketter.

   När Socialstyrelsen upptäckte detta i somras borde den rimliga reaktionen ha varit att omedelbart reagera och förklara för jourerna hur ansökningarna ska fyllas i, för att ge jourerna en andra chans. Istället valde Socialstyrelsen att avslå, eller kraftigt reducera, anslagen som jourerna ansökt om.

   Av de ca 115 kvinno- och tjejjourer som ansökte om anslag, avslogs ca 15 ansökningar helt och hållet. Av de kvarvarande 100 fick en majoritet bara hälften av de pengar de ansökt om. Men det värsta är ändå att ca 125 jourer aldrig ens ansökte om statsbidrag. När Roks frågade jourerna varför, fick vi svaret att blanketterna var för svåra att fylla i.

     Man ska minnas att Roks kvinno- och tjejjourer ofta bara har en enda anställd (ibland inte ens det!) och verksamheten hålls uppe tack vare ideellt arbetande jourkvinnor och jourtjejer som sällan har kunskap eller tid att svara på byråkratiskt utformade ansökningsfrågor.

    Trots att Roks upprepade gånger påpekat för Socialstyrelsen att ansökningsblanketten måste utformas på ett enklare sätt, har nu Socialstyrelsen åter skickat ut en blankett som om möjligt är ännu svårare att förstå sig på.

    ”Ansökan är krånglig med formuleringar som visar på okunskap om vår verksamhet och Socialstyrelsen framstår också som vilsen i vissa frågor”, säger Eva Boström, anställd på jouren Kvinnogemenskap i Härnösand.

  ”När ansökan blir för svår är risken stor att de små jourerna inte har resurser att ansöka och därför avstår man från att göra det”, säger Eva Engman, ordförande i länsföreningen Kvinnojourer i Norrbotten.

  ”Blanketten tog enormt lång tid att fylla i för den var otroligt snårigt utformad och det var lätt att missförstå vad Socialstyrelsen egentligen frågade efter”, säger Laine Wester på Alla Kvinnors Hus i Karlstad.

    Idag finns det ca 250 kvinno – och tjejjourer i Sverige. Men många läggs ner pga resursbrist. Detta innebär att vi varje dag får stänga dörren för hjälpsökande kvinnor och barn och istället se på när kommunerna hänvisar dem till vandrarhem och hotell. Detta är något vi vet ökar risken för att kvinnorna väljer att återvända hem till ett liv med fortsatt våld. Våld som varannan vecka året runt skördar en kvinnas liv.  

Roks kräver:

  • Enklare och tydligare formulerade ansökningsblanketter.
  • Att kvinno- och tjejjourer som fått avslag, eller kraftigt reducerade anslag, ska få en andra chans att komplettera och skicka in ansökan på nytt.
  • Ännu tydligare direktiv från Socialdepartementet till Socialstyrelsen, med klargöranden hur de öronmärkta pengarna till kvinno- och tjejjourerna ska fördelas.
  • Att det ges möjlighet för kvinno- och tjejjourerna att igen ansöka om de 10 miljoner som inte betalades ut vid förra ansökningstiden i somras.

Zozan Inci, ordf Roks

Länk till debattartikeln i Dagens Samhälle.