Karin Svensson, ordförande Roks

Karin Svensson om Carin Götblads utredning: Varför uppfinna hjulet på nytt?

Idag presenterade regeringens nationella samordnare Carin Götblad sitt betänkande "Våld i nära relationer - en folkhälsofråga". Roks är kritisk till flera av förslagen. Inte minst att tillståndspröva skyddade boende. Det riskerar att krossa hela kvinnojoursrörelsen, säger Roks ordförande Karin Svensson.

– Vi är givetvis för säkra boenden, men det går inte att lägga regelverk som är avsedda för myndigheter på ideell verksamhet. Om det är nödvändigt att tillståndspröva boende för kvinnor som utsätts för mäns våld: gör det i kommunal verksamhet och hitta ett eget namn. Ta inte kvinnojoursrörelsens "skyddat boende" en verksamhet vi ideella har byggt upp under lång tid, säger Karin Svensson, ordförande Roks.

Begreppet "Skyddat boende" är för de flesta starkt förknippat med kvinnojourens verksamhet. 71 procent av de skyddade boenden för kvinnor som utsätts för mäns våld drivs av ideella kvinnojourer.

– I praktiken är det kvinnojourerna som står för de skyddade boendena för kvinnor, som utsatts för mäns våld och deras medföljande barn. Roks jourer har haft skyddade boende i mer än 30 år, ideellt och helt utan vinstintresse, säger Karin Svensson, som är oroad över Carin Götblads skrivning att "Även om kvinnor särskilt pekas ut som brottsoffer, bör lagregleringen vara könsneutral och omfatta alla våldsutsatta" på sidan 87.

– Vi ser hur det gått i Norge, där kvinnojourerna nu måste ta emot män i sina skyddade boende. Det är en utveckling vi inte vill se här, understryker Karin Svensson och förklarar att Roks jourer ser varje stödsökande som en medsyster. Tillsammans med jourkvinnorna arbetar de för att ta tillbaka hennes livsutrymme, som mannen genom kontroll och våld krympt.

– Jouren stöttar henne, både genom stödsamtal och konkreta åtgärder, som att hjälpa henne med sekretessmakering. Vi tar ett helhetsansvar för stödet. I detta är det skyddade boendet en viktig del. Vi vet att när kvinnan lämnar mannen är risken för dödligt våld större. När nu regeringens utredare lägger förslaget att tillståndspröva skyddat boende ser jag som ordförande för Sveriges enda riksorganisation som enbart arbetar med kvinno- och tjejjourer stora risker. Den främsta faran är kravet på "bemanning vid olika tidpunkter på dygnet". Väldigt få kvinnojourer kan ha dygnetruntpersonal och vad händer med en kvinnojours skyddade boende då? Ska de byta namn? Ska de förlora rätten att ha ett boende? Skulle jouren mista boendet är hela kvinnojoursverksamheten i fara: För vem kan arbeta med kvinnor och barn, som är utsatta för mäns våld om kvinnan och barnen inte är skyddade och trygga?, säger Karin Svensson.

– Roks ser inte den stödsökande kvinnan som sjuk på något sätt. Hon behöver inte dygnet-runt-tillsyn. Hon har lämnat våldet. Nu behöver hon trygghet. Ingen kommer att vinna på förslaget. Inga andra än de som vill pressa de ideella kvinnojourerna att bedriva myndighetsutövning. De största förlorarna är kvinnorna som utsätts för mäns våld. Var ska de ta vägen om förslaget går igenom? säger Karin Svensson, som även är kritisk till att utredningen så starkt betonar alkoholmissbruk och psykisk ohälsa som orsaker till mäns våld mot kvinnor.

– Det är inte den verklighet vi möter på kvinnojourerna. Tvärtom är förövarna oftast välfungerande män utan missbruksproblem.

Roks är också kritisk till den nationella telefonlinje för personer som vill ha hjälp att hantera sin aggressivitet, som Carin Götblad föreslår ska införas.

– Män som slår kvinnor är oftast utstuderade och har full kontroll över sig själv. De grips inte av aggressioner och slår sina vänner eller andra människor, utan endast sin partner. Och de gör det planerat, säger Karin Svensson.

Carin Götblad föreslår också att det ska införas särskilda lotsar för de kvinnor och barn, som utsätts för mäns våld.

– Frågan är vad barnlotsens roll blir? Ska lotsen granska socialsekreterares utredningar i vårdnadstvister så att den blir bra för barnet? Det är en insats som verkligen behövs. Lotsen för kvinnor finns redan: jourkvinnor. Varför uppfinna hjulet på nytt? Vi stöttar redan kvinnor som vänder sig till oss genom hela processen. Vore det inte bättre att ge de underfinansierade kvinno- och tjejjourerna resurser att fortsätta arbetet, än att uppfinna en helt ny grupp lotsar?

Roks välkomnar utredningens förslag att höja frihet från våld i nära relation till ett nationellt folkhälsomål.

– Det ger frågan en ny dignitet och alla i samhället som arbetar med detta ett större ansvar. Fast vi är bekymrade över det könsneutrala och förövarlösa språket i "frihet från våld i nära relationer". Vi är även positiva till de skärpta straffen för överträdelse av kontaktförbud, säger Karin Svensson.

 

Fler synpunkter från Roks på förslagen regeringens nationella samordnare presenterar i "Våld i nära relationer - en folkhälsofråga"

Vårdnadsfrågan

Vi saknar umgänges och vårdnadsfrågorna. Roks har länge lyft upp problemet att förälderns rätt till sina barn ofta hamnar före barnens rätt att leva utan våld och förtryck. Det finns idag mammor som inte vågar ta med sina barn till skyddade boenden, av rädsla för att detta ska hållas mot henne i vårdnadstvisten. Det förekommer att barn tvingas till umgänge med pappa som slår mamma, och att barn som beviljats sekretessmarkering också tvingas till umgänge med fadern. Detta gör att barnen både ska träffa förövaren och samtidigt tvingas hålla tyst om var de bor. Pappan kan undra hur länge de åkt i bilen, hur staden ser ut där de bor och om barnen kan berätta om den nya skolan, alla dessa frågor kan röja barnens vistelseort och det är helt ohållbart att lägga ansvaret på barnen att inte få berätta för pappan. En pappa som de ofta är rädda för.

Det är också viktigt att möjligheten att ena vårdnadshavaren har beslutanderätt i vissa frågor som rör barnen implementeras. Barnens rätt att få psykologstöd med enbart ena föräldrern stöd är ett exempel på något som i teorin är möjligt men som inte fungerar i praktiken. Lagen behöver utökas till fler områden. Detta perspektiv saknar vi i utredningen.”

Ekonomin

”Roks ser positivt på att lägga finansineringen på långsiktiga organisationsbidrag. Även förslaget att ta tillbaka ansvaret för detta till länsstyrelserna är positivt.

Vi undrar dock om tjejjourerna kommer att få en finansiering som gör att de kan finnas kvar och agera? Utredningen tar upp många fler aktörer än kvinnojourerna, som alla ska finansieras. Vi vill se en finansiering som specifikt riktar sig till kvinno- och tjejjourerna och vårt arbete mot mäns våld mot kvinnor.”

Våldsutövarna

”Vi som arbetar på kvinno- och tjejjourer ser inte att aggressivitet, alkohol, psykisk ohälsa eller arbetslöshet, gör att mannen slår. Vi ser ett strukturerat våld där mannen vet vem han slår, vart han slår, hur han slår och när han slår. Ett strukturerat och uträknat våld. Vi blir oroade över att alkohol och psykisk ohälsa lyfts fram som en orsak och att det ska behandlas. Skärpta straff vid överträdelse av kontaktförbud är positivt och som vi påpekat tidigare är det idag en tandlös lag, så att den stärks är nödvändigt.”

Behandling av män som utsätter kvinnor för våld

”Det är ett brott som begås. Brott ska i första hand straffas, inte behandlas eller förmildras med andra insatser istället för fängelse.”

Skyddat boende som könsneutralt begrepp

”Boendet för män är viktigt att skilja från kvinnojoursboende, män ska inte förekomma i kvinnojourens boende och vi känner en oro att ansvaret för att ordna skyddat boende för män kommer att läggas över på kvinnojourernas boende.”

Hör Karin Svensson kommentera utredningen i SR P4 här 

Här finns hela utredningen Våld i nära relationer - en folkhälsofråga SOU 2014:49