Roks i debatt: Jourrörelsen är livsviktig

I en debattartikel med rubriken "Kvinnojourerna bör inte drivas av ideella föreningar", publicerad i Aftonbladet den 18 augusti skriver riksdagsledamoten Maria Abrahamsson (M) att staten bör ta på sig hela ansvaret för "en fungerande ordning när hotade­ och våldsutsatta kvinnor söker en trygg plats". Här är Roks replik, som publicerades i Aftonbladet den 19 augusti.

Självklart gläder det oss att Maria Abrahamsson tar upp det stora samhällsproblem som mäns våld mot kvinnor är. Vi är fullkomligt eniga med henne om att skyddet för kvinnor och barn på flykt från mäns våld måste förbättras, och att staten tydligare måste styra kommunerna i detta.

Med 30 års erfarenhet av att stötta kvinnor, lyssna på deras berättelser om våld, isolering, psykiskt våld, hot och förföljelse, så har vi en kunskapsbas som ger oss möjlighet att visa på brister i samhällets sätt att hantera frågan om mäns våld mot kvinnor. Utan jourrörelsen hade flertalet av lagarna på det här området inte funnits, eller åtminstone dröjt mycket längre, och vi hade saknat det empiriska underlag som jourerna kunnat förse lagstiftarna med.

Jourrörelsen är en livsviktig verksamhet, men kan aldrig ersätta ett polisväsende som tar frågan om mäns våld mot kvinnor på allvar, strukturerade hot- och riskbedömningar, utfärdade kontaktförbud som inte bygger på godtyckliga bedömningar, eller ett rättsväsende med kompetens. Därför har vi aldrig slutat kräva detta.

Jag törs påstå att det inte gått ett år utan att vi efterlyst ett större ansvarstagande från kommunerna och socialtjänsten. Men mäns våld mot kvinnor är ingen sjukdom, inget som drabbar en viss grupp av kvinnor. Kvinnan som blir misshandlad kan vara du, jag, grannen, kvinnan i kvartersbutiken – och många söker aldrig socialtjänstens stöd utan väljer att söka sig till kvinnojourerna.

Angela Beausang, ordförande i Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige