Lynne Harne, Gun Hedlund och Angela Beausang

Viktigt med rätt behandling för våldsutövare och utsatta barn

14 juni 2012

Vilka metoder finns i dag för att behandla våldsutövare och de som utsätts för våld, och hur fungerar de? För att undersöka det arrangerade Roks en session vid The Stockholm Criminology Symposium i Stockholm den 11-13 juni.

Lynne Harnes senaste studie, där hon intervjuat 20 våldsamma fäder i Storbritannien, beskrivs i boken ”Violent Fathering and the Risks to Children”. Hon kommer fram till att det finns klara risker med att genomföra program med våldsamma fäder och därmed tro att våldet upphör.

I Storbritannien mördas årligen sex barn av sina fäder under umgänge. Lynne Harnes slutsats är att ett risktänkande – omsorg om barnen säkerhet – måste komma i första rummet när det gäller metoder för våldsutövande fäder.

Fäderna Lynne Harne intervjuade trodde antingen att deras våld över huvud taget inte påverkade barnen, eller så menade de att deras kärlek till barnen ”vägde upp” för eventuella dåliga effekter av våldet. Det är en uppfattning som står i motsats till den forskning som visar att barn mår dåligt både av våld och oberäkneligt beteende (till exempel att växla mellan våld och värme).

Forskning om våldsamma fäder visar att de inte kan prioritera sina barns behov framför sina egna, att de ser barn som sina ägodelar som de som pappor har rätt till och att de ser barnen som en källa till ovillkorad kärlek. Det här var också de skäl som papporna i Lynne Harnes studie angav till varför de ville ha umgänge med sina barn.

– Lynne Harnes forskning är en viktig varningssignal eftersom behandlingsprogram för våldsamma män blir allt vanligare i Sverige. Därför är Roks mycket glada att kunna välkomna henne till Stockholm, säger Roks ordförande Angela Beausang.

När det gäller de barn som kommer till kvinnojourerna tillsammans med sina mammor är Roks jourers uppgift att vara en fristad från våld och att slussa de barn som behöver långsiktigt stöd vidare. De jourer som har resurser och kunskap kan också erbjuda barn krisstöd.

En jour som sedan många år har en etablerad stödverksamhet för barn är Kvinnohuset Örebro. Anna Hultblad och Elisabeth Högberg Eriksson, båda anställda på Kvinnohuset Örebro, berättade under sessionen om sitt arbete med barn som bor på jouren tillsammans med sina mammor. Kvinnohuset Örebro har utvecklat en arbetsmodell där man ger stöd både åt mamman, barnet och mamma-barn-relationen. De har tagit in delar av Trappanmodellen i sitt arbete. Trappan är en samtalsmodell för barn som upplevt våld i familjen som tagits fram av Rädda barnen och som idag används inom socialtjänsten, BUP och andra stödverksamheter för barn.