”Att vara del av större rörelse ger kraft”

– Det är så givande att träffa andra jourer, se att man är med i en större rörelse, det ger kraft, säger Eva Sterner som varit medlem i Kvinnojouren i Sala i snart 30 år. Tillsammans med jourkvinnan Marianne Pierrou berättar hon om kvinnojoursarbetet innan mobiltelefonernas tid.
– Polisen hade en lista med våra kontaktuppgifter, i början ringde de alla tider på dygnet, säger Marianne Pierrou.

Här har ni mitt liv

"Vi stormade verkligen på där i början, vi fick träffas på helgerna för alla hade ju vanliga jobb, så när styrelsemötena hölls på olika jourer ute i landet ramlade vi in där med alla våra pärmar, och på måndagen var man ju ganska urlakad när man gick till jobbet."

Så berättar Roks första ordförande Ebon Kram om när Roks bildades för 30 år sedan.
Läs Roks egen historia, berättad för Unni Drougge.


En gång jourkvinna, alltid jourkvinna

Anki Ferm gick med i Kvinnojouren i Huddinge för 31 år sedan. Sedan flytten till Lycksele har hon varit aktiv i Kvinnojouren där, utbildat polis och socialtjänst, suttit i styrelsen och sett massor av kvinnor resa sig och lämna våldet. Nu går flyttlasset snart söderut igen.

– Ja, nu flyttar jag snart till Stockholm igen och måste hitta en ny jour – det går inte att inte vara jourkvinna. Jag får se var jag behövs.

På lördag har Roks 30-årsfest. Möt några av våra eldsjälar här under veckan.


Roks remissvar till nationella samordnarens utredning

Den nationella samordnaren mot våld i nära relationer, Carin Götblad, lämnade över sin utredning till regeringen i somras. Många idéer är positiva, som förslagen om kompetensutveckling och utbildning av yrkesgrupper, och att införa ett nytt nationellt folkhälsomål. Samtidigt bekymras Roks dels över det könsblinda språket, och dels över förslaget att införa tillståndsplikt för ideella skyddade boenden – ett förslag som inte bygger på kvinnojourernas verklighet. Mäns våld mot kvinnor är den överlägset vanligaste formen av våld i nära relation, och den förståelsen måste speglas både i politiska prioriteringar och i ekonomiska satsningar, skriver Roks i sitt remissvar.


Karin Svensson: Finansiera hela vår verksamhet

Kvinno- och tjejjoursarbete bygger på 4 grundstenar – kvinnoseparatism, kunskap om och förståelse för mäns våld mot kvinnor som ett samhällsproblem, självständighet, och att utgå från de utsattas perspektiv.

Det är utifrån dessa fyra grundstenar som vi söker finansiering för hela vår verksamhet. Den verksamheten kan inte bekostas av upphandlade sovplatser i boendet, eller av ersättning när vi utför socialtjänst för en viss kvinna, skriver Roks ordförande Karin Svensson på ETC Debatt.


Prisat projekt mot sexhandel

Projektet Rätt riktning – etiska riktlinjer mot sexhandel, har tilldelats Brottsförebyggande rådets pris för bästa brottsförebyggande projekt mot människohandel. Projektet verkar för att företag ska införa etiska riktlinjer mot sexköp för sina anställda, som en del av sitt CSR-arbete. Detta eftersom 80 procent av svenskars sexköp sker utomlands och en tredjedel av alla sexköp sker i samband med tjänsteresa utomlands.

– Sverige banade väg för resten av världen med sexköpslagen. I en alltmer global värld är det viktigt att vi går vidare. Företag är viktiga aktörer som kan bidra till minskad efterfrågan och därmed motverka sexköp och människohandel, säger Gertrud Åström, ordförande i Sveriges Kvinnolobby.


Första tantjouren startar i Norrköping

– Tant är ett honnörsord. Det är tanterna som bär upp familjerna och samhället i hög grad, och de ska inte fara illa.

Så säger en av Sveriges första jourtanter, Gunnel Rasmusson i Norrköping. Tillsammans med tre andra tanter har hon startat den första tantjouren någonsin. Och redan märker de att behovet är stort.